Som om de kom ur ”Tusen och en natt”

Och de är tre konungar, tre magin, vetenskapsmän, som gör sin pilgrimsvandring, stiger ut ur Tusen och en natt, stiger in under stjärnan som stannat ovanför en åsna, en oxe och ett barn i djurens krubba. Persiska resenärer i skimrande kläder, i tyger lysande som stjärnhimlar knäböjer i ett djurart stall.
Evangeliet säger:”De öppnade sina kistor”.
I kistan finns mycket noggrant utvalda gåvor. Gåvor som inte bara är presenter utan representanter.

Guldet står för det värdsliga, den värdsliga makten, det profana, det analyserbara och produktiva. Står för hela den värld som kan vägas och mätas, förstås och begripas.
Evangeliet säger att ” de föll ner” i tillbedjan.
Han som bär guldet, symbolen för världen sådan vi ser och förklarar den med hjälp av fysik, matematik, medicin och ekonomi.
I tillbedjan inför ett nyfött barn.
”Det är som det skall.”

Rökelsen står för det andliga, för tillbedjan, för mysteriet i en regndroppe och förundran över vintergatornas sträckning, för det obegripliga i kärleken, för det bittra i sorgen och förlusten, för mysteriet och människans orubbliga vetskap om en djupare mening.
I tillbedjan inför Ett nyfött barn.
”Det är som det skall.”

Myrran står för det kroppsliga, glädjen i musklernas rörelser, i dansens rytmer och i ögats förundran över livets skönhet och tradegi. Myrran är empati, njutning och vår förmåga att ge oss själva för andra.
Livets skönhet och smärta i tillbedjan inför ett nyfött barn.
”Det är som det skall.”

De öppnade sina kistor och kistorna var fyllda av vetande.
Om världen.
Om mysteriet.
Om livets skönhet och smärta.