Kropp- och sinnesnärvaro
Vår uppmärksamhet styrs oftast av omgivningens incitament. Någon går förbi, telefonen ringer, ett sms plingar till, ett barn ropar, nya mejl ramlar in, tv-reklamen går i gång, någon ställer en fråga, tankarna flaxar runt. Allting rör sig, allting låter. Hjärnan går på högvarv, kroppen blir stressad. Utöver detta så betraktar vi oss själva utifrån, duger jag, är jag cool, är jag snygg, är jag tuff, är jag den jag vill vara i spegeln?
Vi är som ett djur i bur där alla krav står likt åskådare utanför och pekar på oss, kommenterar och speglar. Hur man än vänder sig finns det bara nya krav och utmaningar.
Inte undra på att vi förlorar bedömningsförmågan, tappar kontrollen och i maktlöshet låter burens väggar vara de enda gränserna. Stressade möss i bur börjar äta på varandra. Stressade människor i sina burar börjar mobba varandra. I hemmen. På arbetsplatsen. I skolan.
Vi har här ett gigantiskt samhällsproblem.
Vem låser upp buren?
Nyckeln finns mycket, mycket närmare än vi tror.
Den ena forskningsrapporten efter den andra visar att enkla, regelbundna övningar i närvaro öppnar så småningom buren på ett sätt så att alla dessa åskådare som står utanför och pekar, drar sig tillbaka, vänder undan och jag får äntligen rum där det är högt i tak och landskapen är öppna.
Ett gigantiskt samhällsproblem kan lösas med övningar i närvaro. I skolan. På arbetsplatserna. I hemmen.
Forskningsrapporter berättar att övning i kroppslig närvaro har följande konsekvenser:
– mindre stress, utbrändhet och ångest
– bättre psykisk hälsa, färre fall av depression och ångest.
– ökad förmåga till vänlighet och medkänsla för andra, inklusive ökad empati, tolerans.
– ökad förmåga till förlåtelse och tålamod, och mindre ilska och fientlighet.
– bättre fysisk hälsa, inklusive lägre blodtryck, minskat kortisol (stresshormon) och färre rapporterade fysiska hälsoproblem.
– ökad kognitiv förmåga, inklusive förmågan att uppmärksamma och fokusera, fatta beslut och svara flexibelt på utmaningar.
– förbättrad arbetsprestation, inklusive bättre skolprestationer i klassrum
– förbättrad förmåga att se till elevernas behov och skapa stödjande .
Det är inte ansvarsfullt att fortsätta försöka lösa dessa samhällsproblem utan att fråga sig om inte lärare, elever, sjukvårdspersonal, beslutfattare, näringsliv och församlingar borde sätta sig ner och diskutera hur övar vi den närvaro som får burens galler att falla?
(Det är så med ord att de så småningom får en massa parasiter som biter sig fast och ”vantolkar” ordens mening. Så har det även gått med ordet mindfulness. När ordet används så känner man av de parasiter som bitit sig fast och smakar: tillgjordhet, inställsamhet, ”religiositet”, New age, buddhism och mycket annat. Därför kan det vara bra att byta till ett nyktrare begrepp. Förslagsvis: Kroppslig närvaro.
Tro, kropp och kärlek ... 
Kommentera