… Philokalia… kärleken till skönheten……i teologi… i geometri… i rörelse… och i sång… i poesi… i analys… i sorgen och glädjen … i det spruckna…i tillbedjan

Det omvända perspektivet – reformationen

Reformationen var politik.
Reformationen var kultursociologi.
Reformationen var dogmatik.

Undantagsvis innebar reformationen en förnyad andlighet.

Men det hände. Mot all förmodan. Som en underjordisk rörelse bröt en av mystiken påverkad andlighet upp för att tvingas ner under jorden igen.

3355027_2048_1152
Under min studietid, samt även medan jag jobbade som tf khde i Kumlinge, fick jag, tack vare professor Fredric Cleve, förmånen att under en tid vara delaktig i de s.k. Makariosseminarierna. I de seminarierna deltog även den ortodoxa kyrkan. Grunden för ett samtal mellan den ortodoxa kyrkan och den lutherska låg i mystiken. Mystiken och pietismen delade rottrådar. Pietismen kan sägas vara den lutherska kyrkans själ (och utan den är vi bara en upprorisk avdelning utan funktion  i Statens ämbetsverk). Mystiken den ortodoxa kyrkans själ. Och biskop Makarios (1731-1805), blev en mötespunkt, han som lät sammanställa Philokalia, texter ur hela den ortodoxa mystika traditionen, alltifrån 300 talet och framåt och som varit vägledande in i det kontemplativa livet.

I den lutherska teologin finner vi alltså ett Kristi inneboende i tron som innebär en verklig gemenskap, en delaktighet i det gudomliga. Professor Toumo Mannerma likställde detta med den ortodoxa delaktigheten i det gudomliga, theosis, gudomliggörande.

Det är inte en tillfällighet att det var Fredric Cleve som översatte psalm 222 till svenska och fick in den i vår psalmbok: ”Av det himmelsbröd han bryter/ mänskan blir gudomliggjord.”

Det omvända perspektivet där skönheten inte finns i betraktarens öga, där heligheten inte strömmar ur människans hjärta, utan där skönheten kommer till oss utifrån och där mysteriet landar hos oss, är en av de viktigaste punkterna i reformationens andlighet.
Luther menar alltså att människan förvandlas genom att ta emot det nya liv som springer fram i gemenskap med Kristus.
Människans eget strävande är bara ett hinder.
Det omvända perspektivet i lutherdomen: Guds liv strömmar in i världen ,in i rummet, in i min blick, när jag förmår lägga ner verktygen. Men detta med att lägga ner verktygen kräver andliga övingar. Och dessa råkade nu Luther kasta ut med badvattnet. Och hans efterföljare var mest inspirerade just på det området.

Delar av Lilla katekesens rader synes vara helt överensstämmande med Cyprianus  av Kartagos texter, en teolog som står högt i kurs i den ortodoxa världen.

St Cyprian: 12. After this we say, “Hallowed be Thy name;” not that we wish for God that He may be hallowed by our prayers, but that we beseech of Him that His name may be hallowed in us.
Luther’s Small Catechism:God’s name is indeed holy in itself; but we pray in this petition that it may become holy among us also.
St Cyprian: 13. There follows in the prayer, Thy kingdom come. We ask that the kingdom of God may be set forth to us, even as we also ask that His name may be sanctified in us.
Luther’s Small Catechism: The kingdom of God comes indeed without our prayer, of itself; but we pray in this petition that it may come unto us also.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s