MEDITATIVT HANTVERK

Jag blir så glad när jag inför Stilla veckan stannas av människor som berättar… nu har vi börjat måla ägg.

Det målas på många håll i de åländska församlingarna. Dock inte i år i Jomala. Den som vill måla med andra kan anmäla sig till Sunds församling, Benita Muukkonen.

Det meditativa hantverket är den bästa sysselsättningen i Stilla veckan.

Inom klosterlivet har under alla århundraden utövats hantverk av de mest skilda slag. Hantverk som kräver tystnad, koncentration och djup. Tänk bara på birgittinersystrarna i Vadstena. Att skriva för hand och skriva av, var en mycket viktig uppgift. I systrarnas Lucidarium omtalas det hur systrarna före aftonsången skulle gå till sina arbetsuppgifter:” Än the systra som kunna scriffua, gangin till at scrifvua, Oc the som skulum owirläsa, (korrekturläsa), gangin til att rätta bökar.”  Samtidigt som arbetet till sist skapade norra Europas största bokskatt, så var själva skrivandet en from handling, en övning i närvaro och djup, en meditation. I bönböckerna ingick unika, konstnärligt högtstående illuminationer.

Men det var inte ara skrivandet som ingick i klostrens meditativa arbete, där ingick örtagårdar med medicinalväxter, där ingick ölbryggerier som Luthers hustru försörjde Luther med, medan han skrev på sina pamfletter och bekännelser som trycktes av gutenbergspressen, där ingick forskning, gregoriansk sång, skolning och målning, där ingick regelrätt kontemplation. Politiskt var reformationen absolut nödvändig, andligt sett blev den en katastrof.

Reformationen ledde till att konungens män plundrade klosterbiblioteket, rev sidorna  ur de handskrivna bönböckerna och använde dem som bussningar i sina vapen… att reformationens märkesår i Norden fortsätter utan att någon ber om förlåtelse för den kulturkatastrof man åstadkom, förstår jag inte!

Men de meditativa arbetet gör comeback i kyrkan. Under retreater och meditationer övar man sig i närvaro, koncentration genom att måla, kratta, diska, städa… som en övning i meditation.

Men visst har vi långt långt kvar. Så många tomma ord… i vår lutherska ”andliga” tradition.