… Philokalia… kärleken till skönheten……i teologi… i geometri… i rörelse… och i sång… i poesi… i analys… i sorgen och glädjen … i det spruckna…i tillbedjan

Allt skall bli bra och allt skall bli bra

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
 
Den vackraste av berättelser på Alla helgons dag är i mitt hjärta berättelsen om Julian av Norwich (1342.1416)
Så här:
Alice hade lärt sig älska Lady Julian, eremiten av Norwich, av hela sitt hjärta och tjänat henne i nästan nio år. Folk strömmade till kyrkan för att bli välsignad av den kvinnliga eremiten som satt i fönstret till det lilla rum i kyrkan där hon bodde.
Hennes vän Alice tog emot pilgrimerna och berättade att Julian var ingen dam eller lady utan en helt vanlig änka och handelskvinna. Och att Julian inte alls var hennes namn utan hon kallade sig efter den kyrka som nu var hennes hem. Och för det tredje var hon inte en eremit som gömmer sig undan världen, sade Alice, utan en ”solitary”, en avskild som alltid var hemma hos Gud.
 
För sexhundra år sedan levde en kvinna i ett rum anslutet till St Julians kyrka i Norwich England.
Dit hade hon flyttat efter att överlevt digerdöden.
Digerdöden hade först tagit hennes far, sedan två av hennes fyra barn.
Och nu till sist hennes man.
 
Alice berättade för besökarskarorna:
”Julian levde vidare hemma en tid, skötte hushåll och handel.Men hennes syster och broder tog hand om de två kvarblivande barnen och hade blivit som ny familj för dem.
Allt mer växte längtan att få slippa detta liv.
Hon hade gjort vad hon skulle göra.
Så i hennes bön ingick att få insjunkna och dö. Att helt enkelt få slippa.
Hon bad att när hon fyllt trettio år skulle hon få dö in i Kristus.
”Och när tiden kom blev hon våldsamt sjuk, förlamad i kropp och drabbad av vilda yrselsyner. Familjen samlades och prästen kallades för att ge henne nattvarden och sista smörjelsen. Ovanför sängen fanns ett fönster och genom det fönstret såg Julian Kristus och så slöt hon sina ögon” berättade Alice för besökarna som trodde att Julian blivit frisk och efter det levde avskilt i kyrkans rum.
 
Om Alice märkte att någon av besökarna hade gudslängtans ljus i blicken så kunde hon fortsätta berätta: Vår herre uppenbarade sig för Julian innanför hennes slutna ögonlock och höll en liten hasselnöt i sin hand. Förvirrad frågade Julian Vad är det ?
Och vår Herre svarade: Det är allt som är.
Och jag älskar det, sade han. Jag älskar allt skapat. Och jag älskar dig.
Vår Herre säger till Julian att han kommer att skänka henne så många år till så att hon lär sig förstå meningen med den lilla hasselnöten i handflatan.
Allt som är.
Och så gav han henne den bön hon nu delar med alla som kommer för att få råd.”
Alice säger ” Den bönen ser jag på hennes läppar varje stund, det är därför jag är kvar och leder er fram till det fönster där hon sitter och säger bönen Herren lärt henne:
 
Allt skall blir bra…
allt skall blir bra…
allt i tingens ordning blir bra
 
Ha en god alla helgons dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s