Ja tänk vad långt borta det är ifrån att klä världen i idéer och föreställningar.

Och tänk vad nära det är till den ordlösa bönens gåva och meditationen.
Det är söndag i en tid när hjärtat blivit så förkrympt att där ryms bara känslor, ingen själ, inget förstånd och inget handlag. Ja, det är söndag i en tid då den nya bibelöversättningen lämnar bort ordet hjärta och då heter det: ”Känn ingen. oro:”

Det är söndag i en tid där ordets djupa innebörd bevarats i de gamla riterna.
Det är söndag i en tid när ordet ”hjärta” har sin ursprungliga betydelse vid begravningar.
”Du finns i vårt hjärta kvar” brukar man säga och då betyder det nog mer än i våra känslor. Det betyder i våra minnen, i vår längtan, i våra tankar, i våra pulsslag och många gånger … du finns i mina sinnen kvar, det går inte att sudda ut dig. (och den sorgen finns i så många andra sammanhang än begravningar, vid separationer tex.) Men jag har varit med om att på blomsterkransen läsa” Du finns i vår hjärna kvar.” Ett trettio år gammalt minne. Inte ens en neurolog och hjärnforskare säger så idag.

Så ”Var inte oroliga i era hjärtan”! Tveka inte i stegen. Våga vila i andetagen. Lita på handlaget. Känn din puls. Ta emot liv. Det är: ”Tro på Gud och tro på mig.”