… Philokalia… kärleken till skönheten……i teologi… i geometri… i rörelse… och i sång… i poesi… i analys… i sorgen och glädjen … i det spruckna…i tillbedjan

Praktisk ekumenik – afterkökar

http://anna.ax/aktuellt/

Konstutställning av Anna Sundblom-Westerlund, Kökar församlingshem

 

Återkommen efter tre underbara dagar på Kökar och fylld av nya intryck, ny kunskap och många givande samtal.  Och inspirerad inför nästa års jubileumsfest, fransiskusfesten fyller då 40 år.  Första gången vi deltog var 1979. Då var även Fader Henrik med på festen bland flera hundra andra pilgrimer. IMG_2486

 Ett litet bidrag till allra sist: en berättelse om jordad (???)  ekumenik:

En präst, en pingstpastor och en rabbin tjänade alla som studentpräster vid
ett universitet. De träffades två eller tre gånger i veckan för kaffe och
samtal.
En dag var det någon som påstod att: predika för människor kan inte vara så svårt
En verklig utmaning vore att predika för en björn. Som det ofta är med människor, en sak leder till en annan och de bestämde sig för att var och en skulle gå ut i skogen, finna en björn, predika för den, och försöka få den omvänd.
Sju dagar senare träffades de för att diskutera och dela med sig av sina sina erfarenheter.
Fader Flannery, hade armen i en mitella, gick på kryckor och hade olika bandage på
på flera olika ställen av kroppen. Han berättade först.

”Nåväl,” sa han, ”jag gick in i skogen och när jag träffade på en björn började jag läsa för honom ur katekesen. Men björnen ville absolut inte ha med katekesen att göra och började svinga runt mig och släpa mig längs med marken. Så jag tog snabbt mitt heliga vatten, stränkte på honom och vid Guds Heliga Moder, han blev lika mild som ett lamm. Biskopen kommer ut nästa vecka för att bekräfta det skedda.”
Efter det berättade pingstpastor Billy Bob om sina erfarenheter. Han satt i rullstol, hade en arm och båda benen i gips. I den bästa eld- och svavelstämning  berättade han: ”MINA bröder! Jag gick ut och jag hittade mig en björn. Och jag läste GUDS HELGA ORD för björnen! Men den björnen vägrade lyssna så jag tog tag i honom och började brottas. Vi kämpade ner för en kulle, UPP för en annan och NED IGEN tills vi kom till en bäck. Där slog jag till honom och DÖPTE hans håriga själ.
Och precis som du sa blev han lika mild som ett lamm.
Vi tillbringade resten av dagen tillsammans och prisade Jesus och på onsdag kommer han på bibelstudium.”
Prästen och predikanten tittade ner på rabbinen, som låg i sjukhussängen.  Han låg i en gipsvagga och med båda armarna hängande i två byglar för att avlasta tyngden .
Efter att han samlat all kraft tittade rabbinen upp och viskade: ” Nu när jag ser tillbaka så kanske omskärelsen inte var det bästa sättet att börja.”

Välsignad sommar
yR3iX+L8TY2eW8GBTeAa%Q.jpg

Gunnar Granberg och Stefan Djupsjöbacka samtalar kring keltisk spiritualitet och franciskansk fromhet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s