Så lockande det är att förlora sig i skyltfönster.

I datorskärmarnas flimrande fönster.

I galleriornas skyltfönster där hela väggar öppnar sig och du är välkommen in och känna doften, se färgerna.

Se, hur alla rör sig så där långsamt mellan hyllorna.

Religionernas skyltfönster. Som doftar ensamt kyrkkaffe och överallt hörs bara prat, prat och förklaringar av urgamla ord och föreställningar som ingen längre minns. Vad gör vi här? Om det bara kunde bli tyst en stund och sedan… kanske någon kan fylla rummet med lågor från levande ljus och toner av änglasång.

Men i det kristna skyltfönstret jobbar man hårt med förnyelse och nya fräscha skyltningar köpta av galleriornas professionella reklammakare.

Politiska skyltfönster. Fulla av färdiga lösningar och ideologiska förklaringar.

Och så finns det dessa märkliga skyltfönster där gardinerna är fördragna och någon enda enstaka pryl syns alldeles intill glaset. Det kan vara enda gammal sliten bok. Eller en konstig symbol. Politisk eller religiös.

Sektfönstren.

Alla dessa försäljningsfönster som vill att vi skall stiga ut ur våra liv och in i deras.

Och vi blir så uppfyllda att när vi går förbi den svage har vi ingen tid. Inte prästen. Inte politikern. Inte imamen. Inte de religiösa. Inte konsumenten. Alla har bråttom framåt, utåt, bortåt. Uppåt!

”En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi. På samma sätt med en levit som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi.”

Men samariern, som ingenting var, som inte hade något att göra i något av alla dessa skyltfönster, samariern som (av tvång?) bara var i sig själv, stannade.

Det omvända perspektivet. Mysteriets perspektiv.

Kyrkfönstret.

Genom vars målade fönsterglas ljus strömmar in i rummet. Genom vars berättelser närvaro, sanning och skönhet strömmar in.

Och alla dessa himmelska fönster. Ikonerna!

Genom vilka strömmar himmelrik.

Och hur strömmar godhet in i världen? Lyder dagens fråga.

Vem var den slagnes nästa?

Genom den som förblir i sig själv. Som ser. Som hör.

Som förblir vid vid sina sinnen! Ur vars inre strömmar levande vatten. Godhet. Skönhet. Rättvisa.

Så ser en NÄSTA ut.

Den slagnes. Flyktingens. Barnens.