Det är söndag – 27 januari

Det är söndag. ”Säg bara ett ord”.
Ordet jag väntar på. Ordet som det tomma Intet före alla univers väntade på. Ordet mörkret som låg över jorden längtade efter. Ordet som hela mitt väsen vill höra! Säg bara ordet.

Inte vilket ord som helst. Inte bara önskemål. Inte bedjande ord ut i rymden. Inte tröstande överslätande ord. Inte undervisande ord. Säg ordet mina blodådror vill höra.

Det som fått saker att hända. Säg skaparordet.
 ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. ² Han var i begynnelsen hos Gud. ³  Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. ⁴  I honom var liv, och livet var människornas ljus. ⁵  Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit^[b det. ”
Ἐν ἀρχῇ ἦν ὁ λόγος, καὶ ὁ λόγος ἦν πρὸς τὸν θεόν, καὶ θεὸς ἦν ὁ λόγος.
2οὗτος ἦν ἐν ἀρχῇ πρὸς τὸν θεόν. 3πάντα δι’ αὐτοῦ ἐγένετο, καὶ χωρὶς αὐτοῦ ἐγένετο οὐδὲ ἕν. ὃ γέγονεν 4ἐν αὐτῷ ζωὴ ἦν, καὶ ἡ ζωὴ ἦν τὸ φῶς τῶν ἀνθρώπων 5καὶ τὸ φῶς ἐν τῇ σκοτίᾳ φαίνει, καὶ ἡ σκοτία αὐτὸ οὐ κατέλαβεν.

Säg bara ett ord
ἀλλὰ μόνον εἰπὲ λόγῳ .

Och grönskan hör ordet, brister ut i blom.
Och säden hör ordet… går i ax
Och fruktträden, bärbuskarna och smultronplantorna…
Och så på nytt… ordet i en annan tid… allt vissnar, löven faller och träden, över stormens spår läggs ett täcke av djup tyst snö, så lugnt…

Säg bara ordet så är vår vardag himmelrikets ort. Säg ordet mina blodådror vill höra. Säg ordet mina hjärnsynapser och dopaminreceptorer känner igen och då spritter de till av glädje, havande.
Det ordet längtar min hud efter att höra.
Hela min kropp sträcker sig efter detta ”varde”, hos oss. I oss. Med oss. Inte långt bort. Inte på en annan plats.
Inte dit
Dedo de Dios pekar, uppåt, bortåt. Himmelriket är nu. Inte bara i framtiden. Inte bara i historien. Det är NU. HÄR:

Det omvända perpektivet.

Åt andra hållet.. In i vårt liv. Här är Guds rikes ort.

 ”Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir pojken frisk ” Mt 8.8