SKÅDA det är söndag

Och SE… SE… det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon den sjätte dagen.

Nej, inte ordet ”TÄNK, hur bra det blev”! Inte ”TÄNK, hur det kan bli!  Inte ens ”Tänk efter”, ”Tänk till”!

utan SKÅDA… ordet som skapar tystnad, som skapar öppenhet, som skapar mottaglighet. SE!

Du sitter i båten en vacker sommardag. Båten ligger väl för ankar. Rör sig i lugna mönster undan vinden, efter ankarkättingens sträckning. Någon läser en bok. En annan följer med molnens väg över himlen. Någon har tid med att göra det som aldrig annars görs ombord.

Och så säger någon SE!

Allt i båten tystnar. Rörelserna. Småsjungandet. Pysslandet. Man håller andan. Tittar upp. Ser sig uppmärksamt omkring. Utan förutfattade meningar. Utan att veta. Utan att tänka. Bara helöppet sinne. Orörlig tystnad. Allt är nu möjligt.

SE…SKÅDA… Det är här perspektivet skiftar. Ifrån att vi tänker, fantiserar, drömmer, läser, minns och planerar. Vet och berättar. Till närvaro.

Till att vi är – vidöppna sinnen, sårbart närvarande. Redo att bli fyllda. Av något nytt.

Marie bebådelsedag ljuder evangeliets ord genom tusentals kyrkorum: SE! 

Inre världar och yttre rymder öppnas.  Hjärtslag och andetag lodar alla tystnaders djup. 

SE! (idou, theōreō). Här tystnar tankar. Här lägger sig förklaringar till ro. Här lägger sig alla teorier på svaj.

Maria. SE! Vidöppen verklighet. ”jordad andlighet”. ÄR det som sker.

”Du skall bliva havande av helig ande..”

—

Perspektivskiftet har en given markör i det bibliska texterna: (idou, theōreō), SKÅDA. Den markören finns också när vi stående inför nattvardsbordet sjunger SE… Guds lamm

och i den tystnaden tar jag emot…och blir havande… av himlars gränslösa rikedom

Det är söndag. Vardagens projekt ligger på svaj. Under kyrkvalven hör vi någon säga SE!