”Jag är den”

”Jag är den”

Som ger liv

Som flödar

ur Guds hand

Genom dem som älskar

Genom dem som lever

Genom dem som ger

Att du ger ditt liv

Att du ger liv

Att du låter liv rinna vidare

Ur dig

Ur din hand

Ur din omsorg

Ur din blick och ur dina långa dar av arbete och nätter av förbön

”Jag är den gode herden”

Som är liv

Som är livets flöde

Och jag känner igen 

När det flödar

När det rinner över

När det rinner fram. 

Och jag behöver bara vara en del

Vara ett med flödet. Eller som evangeliet säger:

”jag känner mina får och fåren känner mig

Liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern”

Men när livsflödet stannar upp. I mig. När jag lever som om min dag var den sista stationen.

När jag lägger beslag på det som rinner till mig, i mig. När det inte längre rinner ur mig. Till dig. Då ruttnar källan i mig. Och det innersta i vår tid. 

Är sig själv nog och lever som om allt slutade här. Att det var hit vägen ledde.

Till oss i denna tid. Där vi strider om vem som skall lägga beslag på. Och så. Blev våra barn utan framtid.

”jag är den” ”Den gode herden” ” Som ger sitt liv.”

Som rinner ut i oss. Som ger liv i oss. Och som i den heliga nattvarden öppnar livets gåta och säger: För dig. 

”Jag är den gode herden”. Jag är den som rinner ut, i dig. Ger dig liv. Var inte rädd. Låt det rinna vidare. 

Rinner ut i S:ta Anna kyrka imorgon söndag kl. 11