Om hur svårt det är – att bestämma sig

Medan Godric ännu var barn vallade han får på sin familjs farm. Han älskade varje får som om det var hans eget. Och han älskade att lyssna på när hans far berättade berättelsen om Det förlorade fåret. Och han älskade att lyssna till psaltarpsalmerna sjungas.

Men Godric gillade även att gå till staden och marknaden där han på en enda dag gjorde av med hela säsongens förtjänst på underhållning och nöjen. 

När han var ute på betesmarkerna tänkte Godric bara på Gud, fåren och berättelsen om den gode herden.

Men när han var i staden eller på marknaden, allt han kunde tänka på då var hur kan skulle få sin pengapung fylld så att han kunde köpa alla de värdefulla saker som glittrade i handelsmännens stånd.

Godric kunde aldrig bestämma sig.

Som ung man arbetade Godric som handelsresande, gick från by till by, från marknad till marknad, för att sälja sina varor. Hans börs blev överfull av slantar som han kunde spendera. 

Till en början var det rena rama lyckan Men sedan började han känna sig orolig och rastlös. Så han började spara på sina slantar och reservera dem för framtiden.

Plötsligt tog han alla sina besparingar och köpte sig en båtresa till Spanien. I Spanien vandrade han, bedjande och sjungande,  den gamla pilgrimsvägen till Santiago i Compostela.

Men det är så svårt att bestämma sig.

Han längtade tillbaka. Tillbaka till köpandet och säljandet. Till sparandet och spenderandet. Godric återvände till England och blev seglare, delägare i två segelskepp. 

Han gjorde sig en förmögenhet som handelsman. 

Och det fanns mera att göra. 

Det fanns mera att förtjäna. Som smugglare och pirat.

På en av sina piratresor stannade han på ön Lindisfarne, den heliga ön som ännu 2002 beboddes av 162 människor, 

Där fick han höra berättelsen om den berömde eremiten S:t Cuthbert, som var munk och sedan abbot i klostret, sedermera biskop av Durham.

Djupt berörd av vad han hörde sålde Godric allt han ägde än en gång och begav sig på pilgrimsvandring till Rom. Där levde han i enkelhet och bön i bergen ovanför staden. 

Men hur skall man bestämma sig?

Han var som bonden på åkern. När bonden satt i kyrkan var han i sitt sinne ute på åkrarna, När han var ute på åkrarna var hans sinne i kyrkan.

Och han trodde det var ett val att besluta sig för åkrarna.

Det var det ju inte för i sitt inre var han inte ändå där. I sitt inre hade han inte gort ett val.

Det är så svårt att bestämma sig.

Så Godric återvände till England. Nu som hushållsmästare hos en förmögen lord som tillsammans med sina hantlangare plundrade byarna och sög ut de fattiga grannarna omkring . Godric kunde leva ett bekvämt och gott liv på Rainulfs pengar.

Och där satt Godric och tänkte på sina år som fåraherde hos sin far, tänkte på far som berättade berättelsen om den gode herden som ger sitt liv för sina får.

Det är så svårt att besämma sig

Så hände det sig att biskopen av Durham besökte slottet och gav Godric en bok med psaltarpsalmer 

Och psaltarpsalmerna lockade fram sången ur Godric på nytt. Lockade fram bönen i honom. Och nu var det sången och bönen som ville. 

Ville ut och vandra. Ville på pilgrimsresa. Godric följde sången som sjöng i honom. Han följde bönen som bad i honom. Ut på pilgrimsvandring

Den tredje pilgrimsresan var inte Godrics.

Den var sångens, bönens, tillbedjans och längtans resa.

Och från den resan återvände han inte, trots att han senare bosatte sig i ett jaktreservat under lord Flambard

Där byggde han ett tempel. Och templet fylldes av sången, av bönen, av alla de psaltarpsalmer han älskade.

Det är så svårt att bestämma sig. Tills man blir upphunnen av det man är bestämd för.

Och den dagen ger man sitt liv, likt den gode herden.

Människor som var på resa genom skogen stannade och bad med honom kapellet . Även Flambard kom till kapellet för att be. Djuren omkring honom i skogen lärde sig att han var en människa som inte agade dem och de gick förbi kapellets öppna dörr kunde de ibland stanna för att höra honom sjunga psaltarpsalmerna.  Alla kom att älska den gamle mannen och Godric förstod att alla, alltifrån skogens rovdjur till de jagande männen var nu hans flock.

Den gode herdens söndag