… Philokalia… kärleken till skönheten……i teologi… i geometri… i rörelse… och i sång… i poesi… i analys… i sorgen och glädjen … i det spruckna…i tillbedjan

Känslor är BARA känslor

Så har jag lärt mig och så undervisar man i meditation och kontemplation. Låt tankarna komma och gå.

Låt känslorna komma och gå.

Det är bara känslor. Det är bara tankar.

Och nu ger vetenskapen stöd åt en fler tusenårig gammal kunskap

”Jag kan ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor.”… vilket sker i regelbundna meditationsövningar… i kontemplation … så den lutherska reformationen är resultatet av en ensam mans känsloloopar ur vilken han inte fann en utväg… trots kunskapen fanns i klostret han levde…

Kanske reformatorn inte utövade meditationsliknande sysselsättningar som vandring, joggning och kroppsträning?

Svenska dagbladet idag:

Professor: Så tar du fysisk kontroll över känslorna

”Jag inser själv att jag har ett stort ansvar för mina egna känslor”, säger Lisa Feldman Barrett, en av världens mest inflytelserika emotionsforskare. Foto: Lars Pehrson

Vi har mycket större makt över våra känslor än vi tror. Din hjärna lyssnar av kroppen och gör känslor som passar den situation du befinner dig i. Psykologiprofessor Lisa Feldman Barrett anser att det är hög tid att vi uppdaterar vår syn på känslor.Maria CarlingUppdaterad 11.34Publicerad 11.30Stäng

Dela artikeln:Professor: Så tar du fysisk kontroll över känslorna

Känslor är i själva verket gissningar, ett slags beräkningar av vad som ska hända härnäst baserade på vad du har varit med om tidigare. 

Det är dags att stoppa ned 1900-talets teorier om hur känslor blir till i historiens malpåse, menar Lisa Feldman Barrett. Glöm att exakt samma områden i hjärnan aktiveras när vi känner rädsla, ilska, glädje eller några andra specifika känslor. Glöm att amygdala spelar huvudrollen. Visst, ibland är den aktiverad när du blir rädd, men inte alltid. Och det finns inga speciella kopplingar för känslor i din hjärna. Mönstren ser olika ut varje gång. Känslor borde sorteras som kategorier för variation är normen, precis som det brukar vara i naturen. 

Vad kan vi lära oss av detta?

– Jo, att vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde! säger Lisa Feldman Barrett.

Våra hjärnor kan hela tiden lära om och vi kan hjälpa dem på traven genom att bli bättre på att lyssna på våra kroppar.

Det är en engagerad psykologiprofessor jag når på telefon i Boston. Hon vill nå ut med sitt budskap.

– Bilden hittills har varit att du är född med ett visst register av känslor och att hjärnan är rustad med kretsar för dessa. Men det är inte så att hjärnan har olika funktioner i olika delar, som om den vore en schweizisk armékniv, säger Lisa Feldman Barrett med ett gott skratt.

Vi har större makt över våra känslor än vi tidigare trodde.

I en ständigt pågående loop försöker hjärnan räkna ut vad som ska hända härnäst. Den gissar, beräknar, drar slutsatser. Det gäller både tolkningar av omvärlden och den inre världen. Hela tiden sker en kommunikation mellan kroppen och hjärnan, ett slags avstämning av hur kroppen har det (interoception med ett fint ord) och vad hjärnan bör göra för att skapa balans. Kroppen påverkar våra känsloliv mer än vi trott.

– Vi förstår nu att hjärnan utvecklades från början för att kontrollera kroppen. Hjärnan styr kroppens budget skulle man kunna säga, förklarar Lisa Feldman Barrett.

– Det handlar inte om pengar, men glukos, salt, hormoner och vatten. Allt vad din kropp behöver för att överleva och må bra helt enkelt, i första hand för att du ska kunna föra vidare dina gener till nästa generation.

De här kroppsliga förnimmelserna är medfödda och filtrerar hur du uppfattar din omvärld och berättar om vi känner oss lugna, nöjda, upprörda eller känner obehag. De är ett slags barometer som berättar vad som händer i kroppen. Med enklare ord kan vi kalla det vårt sinnelag, mood på engelska, som är med oss varje vaken stund hela livet.

Känslor – så funkar de

Känslor skapas i stunden och hjälper oss att fatta rätt beslut. De uppstår ur aktivitet i nervceller men inga nervceller är exklusivt ägnade för att skapa känslor. 

Samma känsla kan aktivera olika områden i hjärnan. Och olika känslor kan aktivera samma nätverk. Känslor borde snarast sorteras i kategorier. 

Din hjärna förutsåg just det du upplever precis nu. LÄS MER

Känslor skapas när det uppstår en stark förändring i den här så kallade kroppsbudgeten. Din hjärna försöker förstå vad som händer genom att länka ihop förnimmelserna i kroppen med tidigare erfarenheter och det som händer i ögonblicket.

– Exakt samma smärta i din mage kan vara rädsla, ångest, hunger eller en magkänsla om att någon inte bör litas på, beroende på vilken situation du befinner sig i och vilka gissningar hjärnan gör om vad som är orsaken till det onda.

När kroppen inte har tillräckligt med resurser påverkar det hur vi beter oss. Vi blir tröttare, i förlängningen blir inlärningen svårare och så vidare. Inlärning är kostsamt för metabolismen.

Jag kan ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor.

– Du kan tänka på depression som extrem sparsamhet ur kroppens synvinkel. När din kropp signalerar till hjärnan att den är helt i obalans slutar hjärnan bry sig om vad som händer i omvärlden. Det förklarar symtom på depression.

Den här kunskapen kan ge en ny förståelse för hur hjärnan fungerar och andra sätt att se på känslor och psykisk hälsa.

– Jag inser själv att jag har ett stort ansvar för mina egna känslor. Jag kan, i alla fall i viss mån, ändra min egen fysik och på det sättet påverka mina känslor.

Lisa Feldman Barrett säger att hon själv anstränger sig mer för att göra det bästa för sin kropp på ett sätt som hon inte gjorde förut.

– Under mina första 15 år som forskare hade jag konstant sömnbrist, jag hade ett litet barn och jag skulle leda forskninglabbet. Amerikansk kultur är för övrigt designad för att få din kroppsbudget att gå på minus.

Nu är hon mer försiktig och ser till att sova tillräckligt, träna och ta tid för återhämtning.

– Jag försöker också odla nya erfarenheter för att tvinga mig själv till att ha en bred repertoar av känslor som jag kan göra, säger Lisa Feldman Barrett och drar lite på det sista ordet.

Göra, för det är det som är huvudsaken i den nya teorin om känslor. Vi reagerar inte med känslor, vi skapar dem med utgångspunkt i våra kroppar.

Andreas Olsson, docent i psykologi vid Karolinska institutet, och leder forskningen på Emotionlab om emotionell inlärning i sociala sammanhang, har skrivit förordet till boken ”Så skapas känslor”. Han blev själv influerad av emotionsforskningens nestor, Paul Ekman, när han gick ett doktorandseminarium på Berkeleyuniversitetet i Kalifornien i slutet av 1990-talet. Paul Ekman är mannen bakom den klassiska synen, alltså att det finns ett begränsat antal grundemotioner som är genetiskt förprogrammerade och som uttrycks på olika sätt i ansiktet. Emotionerna ansågs vara universella med mindre skillnader i olika kulturer. 

Lisa Feldman Barrett och hennes labb på universitetet i Boston satte som mål att lösa frågan om en viss hjärnaktivitet visar på specifika känslor. Under ett par decennier undersökte varenda studie av ilska, avsky, rädsla, glädje, ledsamhet och lade ihop resultaten av de knappt hundra som var statistiskt användbara i en metaanalys. 1300 deltagare har testats under 20 år. De menar att de gamla teorierna har falsifierats.

Predrag Petrovic som också forskar i neurovetenskap vid Karolinska institutet och som skrivit boken ”Känslostormar” menar att det vore olyckligt att döma ut Paul Ekmans grundliga forskning, med sin tids metoder. Både Andreas Olsson och Predrag Petrovic anser att även om vi har lärt oss att uppleva emotioner på vissa sätt beroende på bakgrund och kultur så finns det liknande sociala emotioner världen över. 

När allt kommer omkring finns det också gemensamma nämnare mellan de olika synsätten, det ”konstruktivistiska” och det ”klassiska”. Känslor har tydliga funktioner. De förutsäger framtiden, beräknar hur vi ska agera och reagera. De vägleder oss och ger signalerna från kroppen mening.

Som art har vi alltid varit beroende av att förutse framtiden. Eller i alla fall att gissa vad som ska hända härnäst. Som precis nu när du läser det här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s