Rätlinjiga, fyrkantiga byggnader får barn att fly. De springer till ruinerna, där blommor växer i sprickorna och där konstnärerna och filosoferna håller till.

https://www.st.nu/artikel/kaos-ar-kreativitetens-barnkammare

Kaos är kreativitetens barnkammare

 

Rätlinjiga, fyrkantiga byggnader får barn att fly. De springer till ruinerna, där blommor växer i sprickorna och där konstnärerna och filosoferna håller till.
Så beskrev hjärnforskaren Matti Bergström barnhjärnan; den plats i hjärnan där kreativt kaos har sin viktigaste kanal och som vi måste odla också i vuxenlivet.

Det originella tänkande som barn leker fram är detsamma som kommer till uttryck i konst, musik, dans, teater och andra kulturyttringar. Och de härrör från samma plats i hjärnan: det som Matti Bergström kallar barnhjärnan, den mer primitiva del som utvecklas före den ”kvinnliga” högerhjärnhalvan och den ”manliga” vänsterhjärnhalvan.

Han är professor emeritus i hjärnfysiologi vid Helsingfors universitet, och i går besökte han den konferens kring ”Skapande skola” som hölls i Sundsvall.

Ett helt livs forskning kring hjärnans funktion har övertygat honom om att kreativitet, idérikedom, förutsätter att vi väl vårdar våra barnhjärnor; den del i oss där sagor, drömmar och andra världar springer fram, de där allt är möjligt. Det som han kallar ”möjlighetsmolnet”, där kaos möter ordning och där det inte får bli totalt kaos, men inte heller för mycket ordning.

– Vi säger till barnen ”du bara leker”, ”du bara dagdrömmer”, det där är ”bara sagor”. Vi ”barar” bort alla möjligheter, dem som vår framtid hänger på att vi ser, säger han.

Även när människan växer och andra hjärnfunktioner utvecklas ska de inte ta över och döda barnhjärnan. Liksom ett träd växer genom att lägga nya årsringar till de gamla ska vi växa genom att lägga till nya hjärnfunktioner utan att ta bort de gamla. Barn ska få vara barn, och vi vuxna ska kunna vara ”barnsliga” samtidigt som vi är vuxna.

– Sådan är utvecklingen överallt i naturen, säger han.

För de barn som får för mycket ”ordning” blockeras kreativiteten. Deras förmåga till iakttagelse, koncentration och prestation försämras, de får svårare att skapa, blir kunskapsfientliga och kan inte värdera vad som är viktigt och mindre viktigt.

På kunskap och ordning lider vårt samhälle ingen brist; däremot på den andra och kompletterande polen, kaos. Kontakten med det som är nytt, med det som går bortom våra uppfattningar, kunskaper, inlärda idéer och den vardag vi trampar i, det som för in ny information – det är det som skapar idéer, som utvecklar oss.

– När jag hörde att Sverige skulle starta ett kunskapslyft sa jag att det var viktigare med ett kaoslyft, säger Matti Bergström. 

Av det följer att konst och kultur är nyttiga för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt. Konsten bottnar i kreativiteten, som bottnar i möjligheterna som i tur föds ur kaos. Barn mår bra av sagor, myter, berättelser, sagospel, dans, sånger och musik: allt det som i bild, ord och ton skapar och uttrycker andra verkligheter, vidgade möjligheter, nya idéer.

– Konsten och det estetiska ska framhävas överallt; de har att göra med de djupare delarna av hjärnan. Det hjälper oss att spara på vår barnhjärna, säger Matti Bergström.Susanne Holmlundsusanne.holmlund@dagbladet.se