ALLT ÄR ETT

Valdemar Nyman: ”Ibland är jag fjärilen som virvlar kring stockrosen, ibland stockrosen själv. Ibland är jag inte jag men allt annat. Jag är ställd utom som Gud det är. Är bara i Gud. Och den som vet att bara vara blomma, fjäril, doft och solljus i Gud han mister den rikedomen aldrig”

Allt är ett. 

Är du. Är jag. 

Är ”blomma, fjäril, doft och solljus…”.

Är nu. Gränslöst i Gud.

Detta blev Valdemar Nymans livsprojekt. I teologi. I liturgi. I författarskap. I kärlek till konst, poesi, natur. I kärleken till Åland och Finström.

Med djupa rötter i den kristna mystika traditionen, i islamsk sufism och buddhism avtäcker han en spiritualitet som vilar orörd, djupt nere under ytan av analyser, debatter och ideologiska ställningstaganden. Medan resten av vår kyrka varit fången i en dualistisk världssyn där frågor om manligt-kvinnligt, syndigt-heligt, värdsligt-andligt, gudomligt-mänskligt upptagit största delen av dagordningen, så har Valdemar Nyman dansat: ” Du ärans konung Kriste. Mitt hjärta instämmer i den men jag vet med hela mitt väsen att jag har en annan ton, en annan färg.  Jag har ett annat språng i mitt lovprisande.Som en ung råbock som bryter fram i daggigt snår. Och solen är röd i de ångande blå daggdropparna.”

Låt Ålands kyrka dansa igen!