Grönt e skönt
Ingen lever enbart i den ena hjärnhalvan.
Utan den vänstra (den gråa trädhalvan) blir det kaos.
Utan den högra ( gröna trädhalvan) blir det livlöst och andedöd, vi blir närmaste granne till meningslöshet.
”Bokstaven dödar, men Anden ger liv.” 2 Kor 3-6
Det besvärliga med alla de frågor som ställts i biskopsvalet, oberoende om det är av statens TV, församlingarnas representanter eller Kyrkpressen, är att de handlar de till allra största delen om den gråa trädhalvan. Vad drar man för slutsats av det?
Att den officiella kyrkan inget annat är en ”leftbrain religion”?
Nej det är inte helt sant.
Vid förra biskopsvalet uttryckte biskop Björn Vikström sin vilja att arbeta för andlig fördjupning. Det ”vallöftet” infriades! Men behöver nödvändigtvis en fortsättning ute i prosterierna.
Och det grönaste som sagts i intervjuerna denna gång är nog: ”Kyrkan är meningsbärare, det finns mening, det finns glädje, det finns inspiration, det finns passion i kyrkan”.
Jag röstar grönt. Jag röstar på en kvinna.
Trettondagstid
Tre konungar, tre magin,
vetenskapsmän på pilgrimsvandring,
ut ur Tusen och en natt,
in under stjärnan som stannat
ovanför en åsna, en oxe och ett barn i djurens krubba
Persiska resenärer i skimrande kläder,
i tyger lysande som stjärnhimlar knäböjer i djurens stall
Evangeliet säger:”De öppnade sina kistor”
I kistan finns mycket noggrant utvalda gåvor.
Gåvor som inte bara är presenter utan representanter.
Guldet står för det värdsliga, den värdsliga makten, det profana, det analyserbara och produktiva. Står för hela den värld som kan vägas och mätas, förstås och begripas.
Evangeliet säger att ” de föll ner” i tillbedjan.
Han som bär guldet, symbolen för världen sådan vi ser och förklarar den med hjälp av fysik, matematik, medicin och ekonomi.
Den världen. Vår värld.
I tillbedjan inför ett nyfött barn.
”Det är som det skall.”
Rökelsen står för det andliga, för tillbedjan, för mysteriet i en regndroppe och förundran över vintergatornas sträckning, för det obegripliga i kärlekens mysterium, för det tunga i sorgen och bitterbittra i förlusten, för mysteriet och människans orubbliga vetskap om en djupare mening.
Den världen. Vår värld.
I tillbedjan inför Ett nyfött barn.
”Det är som det skall.”
Myrran står för det kroppsliga, glädjen i musklernas rörelser, i dansens rytmer, penselns överraskande vägar och ögats förundran över livets skönhet och tragedi. Myrran är empati, njutning och vår förmåga att ge oss själva för andra.
Livets skönhet och smärta.
Den världen.
I tillbedjan inför ett nyfött barn.
”Det är som det skall.”
De öppnade sina kistor och kistorna var fyllda av vetande.
Om världen.
Om mysteriet. Vårt liv.
Om livets skönhet och smärta.
